liga inrättningar i denna socken må nämnas twenne här anlagda garfwerier.
Morlanda rymliga och ljusa kyrka är uppbyggd af sten på en sandmo, nära oftanämnda säteri. Anläggningsåret, hwilket icke kan uppgifwas, går långt tillbaka, ehuru de förändringar, kyrkan i sednare tider undergått, hafwa beröfwat henne sitt åldriga utseende, af hwilket hon äger intet annat qwar, än murarnes tjocklek. Omkring 1680 fick hon sin nuwarande form, då koret förlängdes och utwidgades till lika bredd med den öfriga byggnaden, samt ett stentorn uppfördes wid westra gafweln. En twärt afhuggen trähuf, af lika widd som sjelfwa tornet, gifwer åt det hela ett platt och afstympadt utseende. Wid östra wäggen är tillbyggd en fyrkantig sacristia. Här finnes ett tiostämmigt orgelwerk, hwilket inköptes ifrån Marstrand 1804, och har sin plats på en sidoläktare i koret. Predikstolen är ifrån Danska tiden och prydd med ewangelisternas bilder och bibelspråk. Altarprydnaden föreställer i helupphöjdt arbete den korsfästes samt apostlarne Petri och Pauli m.fl:s bilder, hwarjemte öfwerst synes Carl XII:s namnchiffer. Altaret prydes dessutom af ett litet crucifix af ben. Dopfunten är af trä. På östra wäggen hänga Bildtska, Bjelkeska m. fl. sköldemärkena, hwilka ock finnas målade på orgelläktaren, samt inristade jemte årtalet 1671 härwarande ljuskronor. Uti tornet hänga twå ringklockor, den större gjuten 1795 och den mindre 1820.
Fornlemningar. Några nedrasade murar af bergfallen sten hafwa fordom utgjort en befästning på det å Morlanda ägor i Kastskogen belägna Slottsberget. Samma märkwärdighet äger Geesberget i Torebo skog, i hwilket man för öfrigt håller före, att en silfwerskatt är dold under en qvarnsten. Äfwen på Dufwekärrsberget skall en borg hafwa stått, som burit namn efter en sin ägare, konung Duf 1). Det märkligaste ålderdomsminnet i denna socken är likwäl det s. k. Jättealtaret i Torebo skog. Detta dyrhus står i
__________
1) På ett berg vid Huseby berättas ock att vallar skola vara synbara.